Jodå, jag älskar djur och inte bara uppfläkta på grillen. Gillar barn också.
Men smågnagaren som lever rövare i verktygsboden?
Vi kan kalla honom Puff, för han går på stereoider och har ett utåtagerande sätt.
Jag unnar honom en tjusig bokstavsdiagnos, men inte en stor familj.
För Puff har fått smak för mjukdelarna i mina Powertools...
Tuggar i sig tigersågens gummipackningar. Och isoleringen som ska skydda den oskyldige stackare som sätter på pumpen från en elektrisk chock.
Puff biter ihjäl mina bränsleslangar. Speciellt den nappliknande gummitutte som ska ge maskinen just det där som krävs för en lyckad start.
Så i boden gäller Djungelns lag. Ja, jag vill inte käka upp honom, men gärna överleva den fräcka gnagaren.
Prövar nya musfällan "Snappy-Bite" (2 för 25:-) som i sin enkelhet påminner mig om mormors löständer: En lömsk lösgom med uppspärrat gap som biter ihop med en smäll över tummen och långeman så fort jag lägger ett bete på tungan. Aj. Aj igen.
Oj, så effektivt.
Om Puff gillar ost.
Vi vet han har fått smak på gummi. Så vi betar med en skalk Arla Herrgård. Går sedan över via Präst till en mogen Svecia, utan resultat.
Möss är smartare än man tror. Helt säkert smartare än vissa hemmafixare.
Först den natt jag betat käften med en bit eltejp, får den utlösning. På morgonen ligger fällan på golvet med ett tomt leende. Puff står på bakbenen borta i hörnet där han vet att ingen jävel kommer åt honom.
Framtassarna liksom darrar. Men inte av rädsla. En blick i de pigga pepparkornsögonen säger att han klappar händerna.
Vi tittar en stund på varandra. Leker Tysta leken. Någon måste dö.
Upptäcker sen att motorsågen (1895:- på Cheapy) redan är död. Någon har satt tänderna i tutten, och det svindyra miljöbränslet (5 l à 185:-) droppar ner i en kruka torra vinterlökar (45:-).
Får en ingivelse att sätta eld på hela skiten men tändstickorna är våta. Går in och surar till väderrapporten tills ett nytt hopp tänds när grannens lurviga katt gör sin kvällsvisit i kryddlandet.
Som vanligt kommer katten inte när jag kissar på den.
Hämtar en burk V-Gurras sardiner (14:95 på Willys) för att locka in den i boden. Men denna katt känner mer för fågel än fisk och föredrar ett mellanmål i Flugsnapparens bo på vinden.
Så åter till ruta ett. Små svarta lortar överallt.
Dock har resterna noll och intet värde i komposten, eftersom de är gjorda av mjukdelarna från mina dyra Powertools i plast och gummi.
En dag i slutet av juli, kapitulerar jag inför Puff med familj. Inser att jag samlat på mig mer saker än jag kan hålla för mig själv.
Vi sluter fred. Åtminstone fram till Musses julafton.
Då ska jag hålla på Pluto.
